Sparkartan
Räntefond
- Vad det är Fondsparande i räntebärande papper
- Risknivå Värdet kan gå ner
- Tillgång till pengarna Via försäljning av andelar
- Så beskattas det Beror på kontoform
- Typisk användning Sparande i räntebärande värdepapper
En räntefond är en fond som placerar i räntebärande värdepapper, till exempel obligationer och andra skuldebrev, i stället för i aktier. Den brukar svänga mindre än en aktiefond, men det varierar. Värdet kan gå ner, så den är inte ett substitut för en buffert.
Vad en räntefond placerar i och hur den skiljer sig från andra fonder
När du köper andelar i en räntefond lånar fonden i praktiken ut dina pengar, tillsammans med andra sparares, till stater, kommuner, bostadsinstitut eller företag. Fondens värde styrs av hur de lånen värderas på marknaden och av räntorna som betalas. En aktiefond äger i stället delar av bolag, och där påverkas värdet mest av bolagens utveckling.
| Egenskap | Räntefond | Aktiefond |
|---|---|---|
| Vad fonden placerar i | Räntebärande värdepapper | Aktier |
| Vad som främst påverkar värdet | Ränteläge och låntagarnas betalningsförmåga | Bolagens utveckling och aktiemarknaden |
| Typiska svängningar | Ofta mindre | Ofta större |
Vill du ha en fond som blandar båda slagen finns blandfonden. Sparkontot fungerar på ett annat sätt än en fond och beskrivs på en egen sida.
Därför är den ofta lugnare – och riskerna som finns kvar
Räntefonder brukar svänga mindre eftersom de som regel äger lån med bestämda villkor, inte andelar i bolag. Ofta lugnare är dock inte detsamma som riskfritt. Konsumentverket nämner fonder och aktier som exempel på sparande som både kan öka och minska i värde, och man kan förlora hela eller delar av det man satt in. Räntefonder är fonder och omfattas av det resonemanget. Några risker är särskilt typiska:
- Ränterisk. Stiger marknadsräntorna kan värdet på redan utgivna obligationer falla.
- Kreditrisk. Fonden kan äga lån från låntagare som får svårt att betala.
- Valutarisk. Placerar fonden utomlands kan valutakurser påverka värdet i kronor, beroende på om fonden skyddar sig mot det.
- Avgiften. Fondens avgift dras oavsett hur fonden går. Titta på den i fondens egen information.
Tidshorisont och buffert
Värdet kan gå ner, och en buffert ska gå att nå utan att du måste sälja efter ett kursfall. Hur stor buffert du kan behöva kan du räkna ut i buffertkalkylatorn.
Det är lätt att anta att räntefond betyder att man inte kan förlora, men det stämmer inte. Fonder skiljer sig också åt i vad de faktiskt äger, till exempel i löptid och kreditkvalitet.
Det här beror på din egen situation
Guiden ger en allmän förklaring och rekommenderar ingen fond. Vilken räntefond, om någon, som passar beror på ditt sparmål, hur länge du kan låta pengarna ligga och hur du reagerar på kursfall. Skatten beror på om du sparar på ISK, i kapitalförsäkring eller på depåkonto, och här går vi inte in på några skattesatser. Läs om ISK för kontoformen. Behöver du personlig hjälp med val av fond eller med skattefrågor kan du vända dig till din bank, ditt fondbolag, en oberoende rådgivare eller Skatteverket.
Vanliga frågor om räntefonder
Kan jag förlora pengar i en räntefond?
Ja. Värdet kan både öka och minska, och risken är i regel lägre än i en aktiefond men aldrig noll. Läs fondens egen information om vad den placerar i.
Är en räntefond samma sak som ett sparkonto?
Nej. På ett sparkonto sätter du in pengar hos banken på överenskomna villkor. I en räntefond köper du andelar vars värde varierar med marknaden.
Kan en räntefond vara min buffert?
Värdet kan vara lägre just när du behöver pengarna, och en buffert är enligt Konsumentverket pengar man lätt kan komma åt.